Kategoriarkiv: Järnålder

Uppgift 7: Är du hungrig?

Skrivet den av

Om du går till en affär idag så kan du säkert hitta saker att köpa som kommer från hela världen. På forntiden gjorde man all mat själv. Maten kom, som du säkert minns, från växter och natur som fanns runt omkring hemmet. Något kylskåp hade man inte, däremot åt man jäst mat, t.ex blodgröt som fick stå flera veckor i värmen.

Nu kommer din uppgift – att besvara dessa frågor:

Hur åt man? Fanns det bestick? Tallrikar?

Vilka av dessa matvaror tror du fanns under järnåldern?

  • Hasselnötter
  • tomater
  • banan
  • potatis
  • pasta
  • honung
  • äpple
  • hallon
  • apelsin
  • vete
  • bönor

800px-Fingerling_Potatoes,_Pike_Place_Market   800px-Egg_sandwich

Forntida kalender

Skrivet den av

Många forskar kring forntida kalendrar men det är inte riktigt någon som vet hur det har förhållit sig här uppe i Norden. Det man vet är att kalendern har byggt på både månens och solens rörelser. En månad varade från nymåne till nymåne, 29,5 dygn. För forntidens nordbor var månen viktig för tidräkningen. Det var vid fullmåne, mitt i månaden, som viktiga träffar, ting och blot hölls. Man vet också att månaderna hade egna namn, som Torre och Göje. Dessa levde kvar och användes ända in i medeltiden.

 http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/b/ba/Lunar_libration_with_phase_Oct_2007_450px.gif

Tyvärr går inte månmånaderna jämnt upp i ett solår på drygt 365 dygn. Tolv månmånader blir 354 dygn, det är elva dygn för lite. Om man inte gjorde något åt saken skulle vintermånaden helt plötsligt vara under sommaren. Det vore inte så praktiskt här i Norden där vi har så olika årstider. Redan på 400- och 500-talen lade man in en trettonde skottmånad ungefär vart tredje år, det har man funnit i olika skrifter. Antagligen gjordes det långt tidigare, kanske redan på stenåldern. Man hade fyra högtider: Midvinterblot (i slutet av januari när det var som kallast), Vårblot (i slutet av april, inledde sommaren), Midsommarblot (i slutet av juli) och Höstblot ( vid oktobers slut, räknades både som vinterhalvårets och årets början).

800px-Vårblot_2010_offergåvor  Blot var då man offrade till gudarna man trodde på för att få bättre jaktlycka, skörd eller liknande. (Bild från commons.wikimedia.org).

För att räkna ut tiden riktade man pekfingret mot solen och spärrade ut tummen i riktning mot månen. Sedan måttade man hur många tummar som rymdes mellan sol och måne. Var avståndet från solen till månen exempelvis sju tummar, hade det gått sju dagar från nymåne. Det gick sedan lätt att räkna ut hur många dagar som återstod till fullmåne eller månadens slut och nästa nymåne. Pröva gärna själv! Det enda som krävs är att både sol och måne är synliga på himlen. Att man har gjort så här vet man genom att arkeologerna har hittat det gåtfulla handtecknet på bronsålderns hällristningar och på baksidan av dräktspännen. Spännena har ibland ett par månskäror på framsidan, vilka nog symboliserar ny och nedan, månens faser. På hällristningarna finns liknande figurer som sträcker upp handen med spretande tumme, ibland mot ett par cirkelfigurer som kan föreställa sol och måne.

Någon adventskalender hade man inte! Här får du en länk till en app som man tagit fram – den hör ihop med adventskalendern på TV. Verkar rätt kul 🙂 En ny bana öppnas varje dag.

https://itunes.apple.com/se/app/id741292390?mt=8&affId=1990154

Ett litet tips

Skrivet den av

Senaste Vetenskapens värld (avsnitt 31) handlade om hur ett gammalt mynt har fått arkeologer att omvärdera vad som egentligen hände i Gamla Uppsala under vikingatiden. De har följt de nya utgrävningarna. Vad hände egentligen på platsen som betraktas som Sveriges vagga?

Se här: http://www.svt.se/vetenskapens-varld/